I alla fall om din önskan var att vara som alla andra.. När du inte förstod att det inte var normalt att vilja dö, när du inte förstod att det inte var normalt att gå in med en hundra% negativ inställning, för att försäkra sig om att inte bli förvånad eller ledsen när du förstod att det inte skulle bli av.
Alla säger alltid - det är bra att vara annorlunda! Men när någon är det, då plötsligt är det inte bra längre.. dubbelmoral, eller en stor fet lögn för att annorlunda barn inte skulle fatta att alla tyckte de var helt dumma i huvudet? Jag vet inte riktigt, vad jag vet dock är att det inte är bra att vara normal.
Sverige accepterar inte att man sticker ut, att man väljer att lyssna på den musik alla andra hatar. Sverige accepterar inte att folk är olika, att vissa inte alltid kan le och mena det. Att vissa helt enkelt inte tillhör den såkallade normen.
Varför då inte säga det? Varför då ljuga och säga att vi gör det? Varför säga "det är okej" när det inte är det?